lovesick

Gårkvällen blev inte lika seg som förväntat, tur det. Såg först en Beck-film och dreglade nästan ihjäl mig efter Mikael Persbrandt. Fast sen kom min mamma och dreglade nästan lika mycket hon med. Hm.. Sen ringde i alla fall E det räddade min kväll. Vi tog oss till Brommaplan och köpte kaffe. Vi fick många tutor av bilar på vägen, eh. Ja. Det är trevligt, fast både jag och min sweetie är så lättskrämda att det måste se sjukt ut när vi hoppar till, högt som f-n. Eh. När jag kom hem ringde jag till L. Vi pratade i nästan 2 timmar, det var mysmys. Att prata i telefon några timmar under natten är bland det härligaste som finns. I sommar var det som bäst...